MEN jag har fått reda på två overkligt hemska saker de två senaste dagarna och känner hur lycklig jag kan vara som har två barn att trösta och att jag har den underbaraste pappan som finns vid min sida och tar lika fullt ansvar som jag. Jag har det helt och hållet perfekt, INGET fattas! Då känns det när livet är så skört väldigt tragiskt att klaga. Och begreppet - det finns alltid de som har det värre. Har jag avskytt, för allas problem kan vara stora för just den personen...
MEN just nu kännner jag bara att jag har ju faktiskt inget att klaga på, vad är några gnälliga tandbarn, två magsjukor en viktnedgång som gör mig vek. När jag verkligen har ALLT!
Livet är orättvist ibland! Men det går ju vidare även när det absolut värsta inträffar, rätt faschinerande eller hur?!
-- Posted from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar